jag kanske ska bli bättre.. (och passa på att vara blödig ibland..)

finns nog rätt mycket jag kan bli bättre på har jag kommit fram till. så idag har jag städat. lite iaf. sen var jag och carin ute och gick en prommis med lova och sen hem till carin och käkade. medans carin städade så satt jag och kollade igenom en massa jävla bilder från när vi var små, haha. jag och carin har ändå känt varandra sen vi var 4 år. och alltid gått i samma klass, förutom på gymnasiet då hon flyttade till gbg. vi är inte såna vänner som måste prata varje dag, det kan ibland gå flera veckor utan att vi pratar, och ibland har det tom gått flera månader. men när vi pratar efter så lång tid så känns det ändå som igår vi pratade. vi vet vart vi har varandra och förhoppningsvis kommer vi alltid vara vänner. jag tycker sånt är fint. vänner som följt med ända från början av sitt liv. emmy är också en sån vän. ända sedan vi var kring 7-8 år så har vi känt varandra. hon har alltid varit och kommer alltid vara som den lillasyster jag aldrig fick.
evelina är också en vän jag känt väldigt länge. ända sedan vi var 13 år, så vi har ändå kommit upp i 7 år :) jag har alltid roligt med eve och vi har alltid något svammel att prata om. likadant här, vi behöver inte prata med varandra varje dag för att veta vart vi har varandra. vi vet det ändå.
ida och kärran har jag "bara" känt i 4 år nu, även fast det känns som att vi känt varandra hela livet. och det ska alltid förbli så också. ida och jag har en sick connection. det sa liXom bara klick på en gång mellan oss ;) vi är väldigt lika på alla sätt, och det är nog därför jag gillar henne så mycket. + att hon nog förmodligen är den roligaste jag känner.
sen har vi ju självklart carro & moa som är mina nyblivna vänner, eller nyblivna nära vänner som jag känt några år men inte kommit riktigt nära förrän jag flyttade till gbg i våras.

det är dessa 7 människor som jag berättar allt för. det är dessa människor jag kan lita på till 110%. det är dessa människor som alltid ställer upp om man behöver dom. det är dessa människor som kan ringa en bara för att fråga hur man mår. det är dessa människor som bryr sig lite extra mycket och som alltid kommer ha en plats hos mig. det är dessa människor jag skulle göra allt för att få behålla resten av mitt liv.
sen har jag självklart en massa andra små söta vänner, johanna, sandra, åsa, björn. bara för att nämna några.

denna dagbok blev väl kanske inte så JÄVLA rolig (som alla andra mina inlägg brukar vara, eller vadå?!). men ibland behöver man också få vara lite blödig.

vänner är något jag prioriterar väldigt högt. dom finns alltid där, så ta vara på dom. så att dom fortsätter finnas där.
så tack ALLA mina vänner. inte bara ni här uppe. tack för att ni finns och gör mitt liv så mycket ljusare varje tråkig boden-dag.

här har ni dom!




och för att ej glömma: så har jag även världens bästa familj och världens bästa sambo.

Trackback
RSS 2.0